Som villaägare är du redan en kund på den svenska elmarknaden. Men som solcellsägare blir du även producent på samma marknad.
Ingen villaägare förbrukar all sin egenproducerade el – en genomsnittlig andel egenförbrukning för en solcellsägare utan batteri ligger runt 40 %. Elen du inte använder matar du ut på elnätet och får betalt för. Elbolaget du valt blir alltså din kund precis som du är deras.
I denna artikel har vi sammanställt allt du behöver veta om den svenska elmarknaden när du har solceller och producerar samt säljer din egen el.
Den svenska elmarknadens (av)reglering
Beroende på din ålder minns du kanske en tid när du inte kunde välja elbolag. Innan 1996 var elmarknaden nämligen mycket mer reglerad och ett antal elbolag hade geografiska monopol på elhandeln.
Men sedan 1996 råder en fri marknad för handel med el. Det innebär att vem som helst i praktiken får lov att starta ett elbolag och köpa in el från elbörsen och sälja vidare till konsumenter.
Idag finns det cirka 150 aktiva elbolag på elmarknaden i Sverige. Och du som elanvändare kan fritt välja vilket du vill (vissa är dock begränsade till ett särskilt geografiskt område).
Den fria handeln innebär också att det är fritt för elbolagen att exportera el till våra grannländer. Det får konsekvensen att vi svenskar ibland får betala ett högre pris för elen då efterfrågan är stor i exempelvis Danmark.
Själva överföringen av el i elnätet är fortfarande reglerad. Ett antal elnätsföretag har monopol på elöverföringen och därför kan du inte heller välja elnätsföretag. Det är detta som gör att du (om du inte valt ett elbolag i samma koncern som ditt elnätsföretag) får två separata fakturor – en för själva elen från ditt elbolag och en för nätavgift och energiskatt från ditt elnätsföretag.
Hur fungerar elbolagen?
Ditt elbolag säljer el till dig. Men det betyder inte att ditt elbolag själva producerat den elen.
Precis som mataffären köper in matvaror som de sedan säljer till dig, köper elbolaget upp el som de säljer vidare till dig.
Majoriteten av all el som du och jag köper har elbolaget i sin tur köpt från den nordiska elbörsen Nord Pool. Där pågår det varje dag en budgivning om elen inför morgondagen.
Säljare (elproducenter) och köpare (elbolagen) lämnar sina bud (hur mycket de vill köpa/sälja vid en viss tidpunkt dagen efter och till vilket pris) senast klockan 12. Därefter sätter Nord Pool elpriserna, timme för timme, för nästkommande dag och publicerar dem. Dessa priser kallas för spotpris och utgör grunden i det elpris du betalar.
Det är alltså beräknat utbud och efterfrågan efterföljande dag (för varje enskild timme) som avgör vilka spotpriser som fastställs.
För dem som vet om att de kommer behöva köpa in stora mängder el över lång tid (det kan vara elbolag men även t.ex. stora industrier) finns också möjligheten att prissäkra elen genom så kallad finansiell elhandel. Den finansiella elhandeln äger rum på traditionella börser som t.ex. Nasdaq, där man handlar med långtidskontrakt på allt från en månad till år.
Genom denna handel kan stora elanvändare få kontroll över sina kostnader och producenter över sina intäkter. Man minskar sina risker men i slutändan kan det innebära ökade kostnader, beroende på hur spotpriset utvecklas.
Elhandelsområden på den svenska elmarknaden
Sedan 2011 finns 4 elhandelsområden på den svenska elmarknaden. För några år sedan tror jag inte att så många hade koll på vilket elhandelsområde de bodde i. Men under det senaste årets elprisinferno har det nog inte undgått någon att vi betalar olika elpriser i olika delar av Sverige.
Uppdelningen var vid införandet ett sätt att tydliggöra var det fanns behov av ökad elproduktion och utbyggnad av elnätet. I dagsläget ses uppdelningen över av Svenska kraftnät och inom ett par år kommer vi nog få se ett nytt system införas.
Spotpriserna sätts alltså för respektive elhandelsområde. Eftersom de sätts utifrån tillgång och efterfrågan blir priserna oftast lägre i SE1 och SE2 – där elproduktionen är större och invånarna färre.
Ett otillräckligt elnät gör dessutom att det inte alltid finns kapacitet att överföra tillräckligt med el från norra till Södra Sverige. Det får konsekvensen att södra Sverige i perioder blir mer beroende av import från andra länder, vilket också påverkar priserna.
Vad består elpriset av?
Samtliga svenska elbolag köper alltså in elen de säljer till dig för samma spotpris. Så hur kan det då komma sig att elbolagen kan erbjuda olika elpriser till dig som konsument?
Det beror på att elpriset du betalar till ditt elbolag består av flera delar:
- Spotpriset
- Elbolagets avgifter och påslag
- Moms
Jag återkommer strax till hur du kan sänka din elräkning genom att titta närmre på punkt nummer 2…
Utöver det du betalar till elbolaget består din totala elkostnad dessutom av avgifterna du betalar till ditt elnätsföretag: abonnemangsavgift, överföringsavgift, energiskatt och moms. Denna summa kan du dock inte påverka, eftersom du inte kan välja elnätsföretag själv.
Timprisavtal eller rörligt avtal
Grunden i ditt elpris är alltså spotpriset, men hur mycket du som kund betalar för elen varje enskild timme beror på vilken typ av avtal du har.
Om du har ett timprisavtal betalar du det spotpris som Nord Pool bestämt för varje timme. Förbrukar du t.ex. 15 kWh mellan kl. 14 och 15 på onsdagen och spotpriset är satt till 100 öre den timmen, betalar du 15 kronor för din elanvändning den timmen.
Om du däremot har ett så kallat rörligt avtal, betalar du i stället ett genomsnittspris som är samma för hela månaden. Priset baseras på ett månadsmedelvärde av spotpriset och kan därför fastslås först efter månadens slut.
Med ett timprisavtal kan du alltså påverka dina elkostnader genom att styra din elanvändning till billiga timmar, medan du med ett rörligt avtal betalar samma pris oavsett när på dygnet du har använt el.
Det finns också fasta avtal, där du betalar ett på förhand bestämt kWh-pris. Med dagens elpriser är det dock få elbolag som erbjuder fasta avtal och de som gör det tar väldigt höga priser då de riskerar att gå med förlust om de binder upp sig på ett för lågt pris.
Avgifter och påslag
När elbolaget tar betalt av dig tar de inte bara betalt för själva spotpriset. Då skulle de snabbt gå i konkurs. Nej, förutom att ta ut en årsavgift, som också kan skilja sig åt mellan bolagen, gör de även olika påslag på spotpriset.
Påslag görs för allt ifrån elcertifikat (något elbolagen måste sälja men som de tar olika mycket betalt för) till administrativa kostnader, volymkostnad och balanskostnad.
Och i dessa påslag göms olika stor vinstmarginal…
Detta är egentligen inget hemligt – självklart vill elbolagen gå med vinst, de är ju inga välgörenhetsinrättningar. Så varför skriver jag ”göms”?
Jo, för att elbolagen inte redogör för hur stor del av elpriset du betalar som utgör ren vinst. Endast genom att jämföra olika elbolag och deras påslag kan man få en idé om hur mycket vinstmarginal vissa gömmer.
Jag kan ta ett annat exempel. Jag var i kontakt med ett elbolag som gav mig ett avtalsförslag där de gjort ett påslag för elcertifikat på 3 öre/kWh. De förtydligade att elcertifikat är något som alla elbolag måste sälja.
Vad de inte visste, var att jag visste att elcertifikat just vid det tillfället hade ett marknadsvärde på 0,3 öre/kWh. Där hade de alltså gömt 2,7 öre vinst per kWh. Många bäckar små…
Vad betyder påslagen?
Elcertifikat: När elbolag köper in el från förnybara källor måste de även köpa elcertifikat från producenten. Detta för att man vill uppmuntra till större produktion av förnybar el. Därför tas en kostnad för elcertifikaten ut av dig som slutkund.
Ursprungsgarantier: Elbolagen köper ursprungsgarantier från producenterna av elen. Syftet med ursprungsgarantier är att elbolaget ska kunna redogöra för dig, kunden, vilken energikälla din el kommer ifrån. Har du ett avtal med endast förnybar el kan ursprungsgarantierna ibland kosta mer, beroende på hur stor produktionen och därmed utbudet är för tillfället.
Volymkostnad: Spotpriset du betalar när du har ett rörligt avtal är ett månadsmedelvärde för alla timmar under föregående månad. Men befolkningens elanvändning är inte jämt fördelad över månadens (eller dagens) alla timmar. Därför speglar inte månadsmedelvärdet elbolagets faktiska kostnader – de behöver ofta köpa in mer el till sina kunder under dygnets dyraste timmar. För att täcka dessa kostnader görs ett påslag för volymvägning, som alltså ska spegla mellanskillnaden mellan spotmedelvärdet och medelvärdet för vad kundernas förbrukning faktiskt kostade varje timme.
Balanskostnad: För att en balans i elsystemet ska kunna säkerställas ansvarar varje elbolag för leverera samma mängd el som deras kunder använder. Balansen planeras timme för timme och skulle en obalans uppstå justeras den av Svenska Kraftnät, som köpt upp en reserv av el (så att ingen ska bli utan el), och elbolaget får betala en avgift. Detta innebär alltså kostnader för elbolaget och blir därför ett påslag på ditt elpris.
Avgift till Svenska Kraftnät: Alla elbolag betalar avgifter till Svenska Kraftnät för deras arbete med att upprätthålla balansen i elsystemet. Under en period varje år betalar alla även en rörlig avgift som ska finansiera den svenska effektreserven, vilken används när det uppstår effektbrist i landet.
Avgift till eSett: eSett sköter avräkningen av balanskostnader åt Svenska Kraftnät. Därför måste alla elbolag betala en avgift till eSett.
Avgift till Nord Pool: Samtliga elbolag betalar en avgift till Nord Pool för att få handla på elbörsen.
Låt oss göra en jämförelse från verkligheten. Två olika elbolag, båda har redovisat påslag för samma saker (volymkostnad, balanskostnad, avgifter till Svenska Kraftnät, Nord Pool och eSett, kostnad för elcertifikat). Men i det ena fallet kostar påslagen totalt 22,40 kr och i det andra 8,75. Det första bolaget har dessutom en årsavgift som är 100 kronor högre än det andra.
Totalt blir skillnaden i elpris för slutkunden (inklusive moms) 18,38 öre per kWh.
Det är genom påslagen elbolagen tjänar pengar och det är genom att jämföra påslagen du kan spara pengar.
Om du redan har solceller, prova vårt kostnadsfria verktyg Elavtalskompassen för att ta reda på om du har det bästa elavtalet för dig som solcellsägare.
Skatt på elen
När du undersöker hur mycket pengar du kan spara på ditt elavtal får du inte glömma bort momsen…
Du betalar nämligen 25 % moms på HELA elpriset. Inklusive påslagen. Vad som ser ut att vara en skillnad på 16 öre/kWh mellan två elbolag blir i själva verket en skillnad på 20 öre/kWh för dig.
Väljer du ett dyrare elavtal betalar du alltså inte bara mer pengar till elbolaget, utan även mer pengar till staten…
Att sälja din överskottsel från solceller
När du skaffar solceller får du en dubbel relation till ditt elbolag. De både säljer el till dig och köper el av dig. Du blir en så kallad mikroproducent.
De allra flesta elbolag erbjuder idag produktionsavtal, det vill säga avtal där de köper din överskottsel. Ersättningen är vanligtvis spotpriset och ibland några öre extra per kWh.
Men de flesta elbolag kräver samtidigt att du har även ditt förbrukningsavtal hos dem, det vill säga att du även köper din el från dem.
Därför kan det vara svårt att plocka russinen ur kakan och sälja till det elbolag som erbjuder högst ersättning men köpa från det bolag som erbjuder lägst elpris.
Med andra ord behöver du hitta det elbolag som har den bästa kombinationen av produktions- och förbrukningsavtal. Som sammantaget sänker dina elräkningar mest.
Det här är just vad Elavtalskompassen gör – hittar de avtal som utifrån din produktions- och förbrukningsprofil blir förmånligast för dig som solcellsägare.
Att använda Elavtalskompassen är helt kostnadsfritt och du förbinder dig inte till någonting. Du får helt enkelt 3 förslag på förmånliga avtal som passar just dig. Sen kan du själv välja om du vill gå vidare och byta elavtal.
Genom att jämföra hur hög avgift och hur höga påslag elbolagen tar, kan du ofta byta till ett förmånligare elavtal och börja spara mer pengar.
