Solenergi och solceller – fakta och förklaringar

Från solgudar till solsemestrar – i alla tider har vi människor dyrkat solen. Och det finns goda skäl till det. Utan solen skulle ingen av oss finnas till.

Solenergi är nämligen en förutsättning för allt liv på jorden. Den värmer upp planeten så att den blir beboelig och den driver fotosyntesen som gör att luften går att andas.

Men solenergin kan göra mycket mer än så. Med hjälp av solceller kan den både värma och lysa upp ditt hem. Den kan ladda din elbil och den kan mata det där monstret som flyttat in i din tonårings rum (då syftar jag på speldatorn – tonåringen måste du fortfarande mata själv).

Men vad är egentligen solenergi och hur funkar solceller?

Innan vi djupdyker i spännande fakta om solceller och solenergi tänkte jag att vi skulle reda ut begreppen.

Solenergi, solkraft och solel – vad är vad egentligen?

Solenergi är all energi som kommer från solens strålar. Förutom att vara grunden till allt liv är den även oändlig. Tänk dig en kaffekanna som magiskt fylls på varje dag utan att du någonsin behöver köpa nytt kaffe eller ladda kaffebryggaren.

Solenergi funkar precis så. Vi kan använda hur mycket som helst – det finns lika mycket kvar nästa dag. Och nästa och nästa… Det är detta som gör solen till en förnybar energikälla – den som använder solenergi slösar inte med jordens resurser.  

När vi omvandlar solenergin till elektricitet eller värme kallas det ibland för solkraft. Precis som vattenkraft skapar el från vattenrörelser och vindkraft från luftrörelser.

När vi pratar om solceller används begreppen solenergi och solkraft ofta synonymt. Så du kan lugnt ge dig in i den där klimatdiskussionen med grannen utan någon risk att säga fel.

Solel är ett sätt att benämna den elektricitet som skapats med hjälp av solkraft, oftast med hjälp av solceller. Förutom el kan solkraft även producera solvärme – det görs med hjälp av särskilda solfångare och används ibland som en uppvärmningsmetod för hus.

Solenergi i siffror

Solceller och solpaneler – vad är skillnaden?

Ytterligare en begreppsförvirring som kan uppstå, men som inte heller är livsviktig, är den mellan solceller och solpaneler.

Om du skaffade 7 solceller till ditt tak skulle det inte ens räcka till att köra en tvättmaskin. En solcell är nämligen bara en mindre beståndsdel som tillsammans med flera andra solceller bildar en solpanel.

En solpanel består vanligtvis av 60 sammankopplade solceller och en genomsnittlig solcellsanläggning i Sverige av 27 solpaneler.

Du behöver dock inte bekymra dig över att använda fel begrepp här heller – även solceller och solpaneler används synonymt i de flesta sammanhang.

Hur funkar solceller?

Solceller består av kisel, som reagerar på ljuset från solen. När solens strålar träffar solcellen uppstår en spänning mellan dess fram- och baksida och den börjar producera likström. Strömmen leds sedan vidare genom en växelriktare som omvandlar den till växelström, som i sin tur går att använda i din bostad.

Elmätaren registrerar hur mycket el som produceras. Den el som inte används direkt av dig matas ut på elnätet och köps upp av ditt elbolag, som sen kan sälja det till dina grannar.

Hur mycket av solenergin som dina paneler kan omvandla till el beror på panelernas verkningsgrad. Dagens moderna solpaneler har en verkningsgrad på cirka 20-23 %. Det betyder alltså att 20-23 % av den solenergi som träffar solcellerna omvandlas till el.

När du tittar på solceller är det dock viktigt att inte stirra sig blind på verkningsgrad. Pris, kvalitet och garantier måste också vägas in i kalkylen när man räknar på investeringen.

Olika typer av solceller

Du kanske har funderat över varför vissa väljer svarta solpaneler medan andra väljer blåa? Det är helt enkelt olika typer av paneler, med olika verkningsgrad och prisklass.

De svarta solcellerna kallas för monokristallina solceller och är de paneler som har högst verkningsgrad på marknaden just nu.

Polykristallina solceller är ofta blåa till färgen och lite billigare, men med en lägre verkningsgrad.

Både monokristallina och polykristallina solpaneler tillverkas av kisel. På marknaden idag är monokristallina paneler dominerande.

Det finns även en ny typ av solpaneler som är mer flexibla och kräver mindre material, s.k. tunnfilmssolceller. Verkningsgraden för dessa är dock fortfarande låg i förhållande till de andra och de är därför inte så vanliga ännu.

Något som däremot blir alltmer vanligt är takintegrerade solceller, d.v.s. solceller som är en del av takmaterialet. De smälter in bättre i husbilden, men de ligger högre i pris. 

Mycket forskning pågår kring framtagandet av nya typer av solceller. När man forskar på solceller är det flera faktorer man försöker förbättra – bland annat verkningsgrad, miljöpåverkan, pris och produktionskostnader.

Nästa generation solceller har dock ett antal stora problem kvar som måste lösas innan de blir ett gångbart och prisvärt alternativ för privatpersoner.

Solceller i siffror

Solceller och solenergi i Sverige

”Sommaren är kort, det mesta regnar bort…”

De flesta svenskar skulle nog inte tveka att skriva under på Ledins klassiska väderleksrapport. Visst, vi har några rekordvarma somrar bakom oss då fläktarna sålt slut landet runt. Men på något sätt lyckas man ändå alltid pricka in semestern när det regnar.

För att inte tala om den svenska vintern. Från slask och blask i ett gråmulet Skåne till en sol som aldrig verkar vilja stiga upp i norra Sverige.

Kan solceller verkligen vara en bra investering i Sverige?

Ja, de inte bara kan, utan de är faktiskt det. Solinstrålningen i Sverige ligger på ungefär samma nivå som i Danmark och norra Tyskland.

Sverige har till och med ett par fördelar mot varmare länder:

• Snö reflekterar solljuset vilket innebär att snö på marken ökar solinstrålningen till panelerna.
  
• Solceller presterar bättre i kallare klimat än i höga temperaturer.

På vissa platser i norra Mellansverige producerar solceller t.o.m. som bäst under tidig vår när solen börjat vara uppe längre men snön fortfarande ligger kvar. Det gör dem till ett fantastiskt komplement till vattenkraften, som producerar mindre när snön och isen ligger kvar.

Och även om vi skulle få en molnig sommar där det mesta regnar bort så är det inte hela världen. Moln reflekterar och absorberar nämligen bara en del av solenergin. Den diffusa solinstrålningen, d.v.s. de solstrålar som filtreras genom exempelvis moln eller luftföroreningar, kan också plockas upp av dina solceller.

Med tanke på hur länge solen är uppe under sommaren här i Norden hinner dina solceller alltså producera bra med el även om det inte blir en strålande solig sommar.

En annan fördel med vårt svenska väder är att du inte behöver tänka på rengöring av dina solceller – regnet och snön sköter det åt dig.

Om du vill veta mer har jag skrivit en artikel om just solcellers förutsättningar och lönsamhet i Sverige.

Solceller är snälla mot miljön

Solceller är ett bra alternativ för dig som vill minska ditt klimatavtryck och göra en insats för planeten.

Förutom att solen är en oändlig energikälla så ger inte solenergi upphov till några utsläpp när den omvandlas till el. De enda utsläpp som dina solceller bidrar till sker under själva tillverkningen, transporten och montaget av panelerna.

Och även där kan du göra skillnad. Genom att välja en leverantör med miljötänk som erbjuder så hållbara alternativ som möjligt, kan du minska din miljöpåverkan när du skaffar solceller.

Om man jämför med fossila bränslen är utsläppen från tillverkningen av solceller minimala.

Och ju fler som skaffar solceller, desto mer miljövänlig kommer produktionen av paneler kunna bli. Enligt forskare från Nederländerna innebär varje dubblering av den totala installerade solcellskapaciteten att energianvändningen i produktionen minskar med 12-13 % och utsläppen av växthusgaser i tillverkningen minskar med 17-24 %.

Kan man lagra solenergi?

Kan man? Ja. Bör man? Nja…

Batterier för att lagra solenergi är dyra. Med tanke på att de endast kan lagra solenergin en kort tid – d.v.s. från dagen till natten och inte från sommaren till vintern – är det oftast inte lönsamt för en privatperson att investera i ett batteri. Skattereduktionen du får för din överskottsel gör att det i dagsläget är mer lönsamt att sälja överskottselen än att lagra den.

Däremot pågår mycket forskning även på batterifronten. Vill du ha lite framförhållning kan du därför redan idag välja en växelriktare som det går att koppla in ett batteri till i framtiden.

När det gäller att lagra energi från solcellsanläggningar i större skala pågår flera spännande pilotprojekt runtom i världen, bland annat med undervattensbatterier.

Solpaneler betalar för sig själva

Intressant fakta om solpaneler som inte alla känner till: i många fall betalar de för sig själva redan vid installationen. Flera studier visar nämligen att solceller ökar värdet på ditt hus. Ofta med lika mycket som du betalade för hela anläggningen.

Vill du veta hur mycket ditt hus skulle öka i värde av solceller på taket? Prova vårt kostnadsfria verktyg som hjälper dig räkna ut det på bara 2 minuter!

Hur skaffar jag solceller?

Det är inte svårt att skaffa solceller. I de allra flesta fall behövs det inte ens bygglov.

Ditt viktigaste steg är att hitta rätt leverantör. En bra leverantör har både bra rykte och erfarenhet, ger dig långa garantier och använder bara kvalitetsprodukter.

Vill du veta mer om hur du hittar rätt leverantör och hur du kan skaffa solceller med så lite gnissel som möjligt? Läs vår guide om hur du undviker de 5 mest kritiska misstagen du kan göra när du skaffar solceller.