Mono eller poly? Nej, jag är inte intresserad av hur många kärleksförhållanden du har. Jag pratar såklart om olika typer av solceller.
När du bestämt dig för att skaffa solceller börjar du kanske med att se dig runt efter vad som finns… och upptäcker att det är en djungel av olika typer av solceller från olika tillverkare.
Hur ska du gå till väga för att jämföra solceller och ta reda på vilken panel som är rätt för dig?
I den här artikeln guidar jag dig genom de olika typer av solceller som finns på marknaden samt vad som skiljer dem åt.
Kristallina solceller – vad betyder det?
Du har säkert hört begreppen monokristallina och polykristallina solceller. Kristallina solceller är den absolut vanligaste typen av solceller på marknaden idag. De tillverkas av kiselkristaller – därav namnet kristallin.
Sannolikt är 100 % av alla solcellsanläggningar du ser på villataken i ditt kvarter just kristallina kiselsolceller. Kisel passar perfekt att använda i solceller av 3 anledningar:
- Det är ett så kallat halvledarmaterial, som kan leda ström.
- Efter syre är kisel det vanligast förekommande grundämnet på jorden – det råder alltså ingen brist på det…
- Det går att dopa – man kan tillföra andra ämnen för att påverka förmågan att leda ström.
När solcellen träffas av solstrålar frigörs elektroner och genom dopningen av kislet kan man styra elektronernas rörelse i en riktning och på så viss utvinna elektricitet (förenklat förklarat).
Kiselsolceller har funnits sedan mitten på 50-talet – då var verkningsgraden 4 % och nu, 70 år senare, ligger den på mellan 15 och 23 %.
Verkningsgrad = så många procent av solenergin som en solcell kan omvandla till elektricitet.
Monokristallina vs polykristallina solceller
Fram till 2018 dominerade så kallade polykristallina solceller marknaden, då de var betydligt billigare per watt än sin monokristallina kusin. Sedan dess har kusinen utvecklats kraftigt och idag är det nästan uteslutande monokristallina solceller som installeras på villatak.
Polykristallina solceller består av sammansmälta kiselfragment medan monokristallina solceller består av kiselskivor från en enda kiselkristall. Fragmenten i polykristallina solceller gör det svårare för elektronerna att röra sig fritt vilket gör panelen mindre effektiv än en monokristallin. Å andra sidan är den enklare och billigare att tillverka.
| Monokristallina solceller | Polykristallina solceller |
|---|---|
| Verkningsgrad mellan 17 och 23 % | Verkningsgrad mellan 15 och 19 % |
| Effektiv även vid låga mängder solljus | Mindre effektiv vid låg solinstrålning |
| Mindre effektförlust vid höga temperaturer | Större effektförlust vid höga temperaturer |
| Svarta till färgen | Blåa till färgen |
| Större materialsvinn vid tillverkning | Mindre materialsvinn vid tillverkning |
På senare år har den monokristallina tekniken utvecklats så kraftigt att det idag inte skiljer lika mycket i pris per watt mellan dem och polykristallina solceller. Mono-paneler är alltså fortfarande dyrare per styck, men deras höga effektivitet gör att de ofta lönar sig bättre i längden.
Monokristallina solceller funkar dessutom extra bra i Sverige eftersom de är effektiva på att ta tillvara på solenergin även när solinstrålningen är lägre – som på molniga dagar eller sena men ljusa sommarkvällar…
Faktum är att de flesta svenska leverantörer inte ens erbjuder polykristallina solceller längre.
Så vilka solceller ska du välja?
Känns det som en no-brainer? Ja, troligtvis lutar det åt att du väljer monokristallina solpaneler. Men du trodde väl inte att valmöjligheterna tog slut där…
Glas/glas eller glas/folie
Traditionellt har solpaneler bestått av solceller fästa på ett folieunderlag och täckta med en glasskiva. Denna typ av panel brukar ha en produktgaranti från tillverkaren på 10-15 år.
En glas/glas-panel har istället glas både under och över solcellerna. Detta gör panelen mer stabil och mindre känslig för snö, vind och fukt. Därför har den också en längre produktgaranti, ofta upp emot 30 år. Även effektgarantin brukar vara bättre för glas/glas-paneler – man räknar alltså med att de både håller längre och levererar bättre på lång sikt.
Glas/glas-paneler har den enda nackdelen att de är dyrare än glas/folie-paneler. I slutändan handlar valet alltså om vad som är viktigast för dig – en billigare anläggning eller tryggheten som långa garantier ger.
Produktgaranti = tillverkarens garanti på hur länge produkten håller
Effektgaranti = tillverkarens garanti på hur hög effekt en panel kan leverera efter ett visst antal år
Traditionella eller takintegrerade solpaneler
Trodde du vi var klara? Åh nä! Så lätt kommer du inte undan.
Något somliga glömmer bort i sin iver att skaffa solceller är att de ska sitta på taket i en sisådär 30 år, förmodligen ännu längre. Vilket innebär att taket de ska sitta på behöver hålla minst lika länge.
Har du ett tak som redan passerat sitt bäst-före-datum eller kommer behöva bytas innan solpanelernas livslängd löpt ut? Då gör du klokt i att överväga ett takbyte redan nu. För visst kan du plocka ner din anläggning om några år och sen få den uppsatt igen, men då får du ju betala för samma installation två gånger. Vilket känns lite kontraproduktivt om du skaffat solceller för att spara pengar…
Om det är läge att byta ditt tak i samband med att du skaffar solceller ställs du inför ännu ett spännande val!
Du kan nämligen välja att skaffa ett så kallat soltak – ett tak med integrerade solceller. Då slår du två flugor i en smäll och får ett tak med enhetligt utseende på köpet.
Takintegrerade solceller är betydligt dyrare än traditionella, men så får du ju både tak och solceller för priset. Jämför du anläggningar bör du alltså jämföra kostnaden för ett soltak med kostnaden för ett vanligt takbyte plus utanpåliggande solceller.
PERC och half-cut-teknik
Traditionellt har en solpanel bestått av 60 seriekopplade solceller. De flesta nya paneler som kommer ut på marknaden nu är så kallade ”half-cut” eller halvcellsmoduler, med 120 halva solceller kopplade på ett nytt sätt. Den mindre storleken på cellerna gör att elektronerna har kortare väg att färdas, vilket minskar effektförluster och gör panelen mer effektiv.
En annan ny teknik som ger paneler en något högre effektivitet är PERC, där ett reflekterande lager bakom solcellerna gör att de kan fånga upp ännu mer solljus. Fler och fler tillverkare använder PERC-tekniken i nya paneler.
Övriga typer av solceller
Ska du installera solceller på en vanlig villa behöver du inte tänka så mycket längre än så. Nu har du tillräckligt med kött på benen för att göra ett informerat beslut när du väljer solpaneler.
Men letar du efter speciallösningar eller är nyfiken på ny teknik finns även några andra typer av solceller:
- Bifacial: Kiselsolceller som tar upp ljus från både fram- och baksidan. De passar i nuläget inte särskilt bra på tak då tak per definition inte utstrålar någon solenergi…
- Tunnfilmssolceller: En tunn, flexibel solpanel som går att forma runt kanter och hörn. Finns i flera material och är billigare än klassiska solceller. Verkningsgraden ligger dock lågt runt 10-15 %. Passar på oregelbundna byggnader eller tak som inte tål någon större vikt, samt i produkter som inte kräver så mycket elektricitet (t.ex. solenergilampor och batteriladdare).
- PVT-system: en hybridpanel som både fångar upp solenergi och solvärme och därmed kan förse hushållet med både el och värme. Denna teknik är i nuläget inte så vanlig och fortfarande för dyr för att löna sig för de allra flesta.
Framtidens solceller
Slutligen finns det ju framtidens lösningar, som fortfarande befinner sig på forskningsstadiet:
- Perovskit: Vad för nån skit sa du? Jo, perovskit är ett mineral som liksom kisel har en kristallisk struktur. Denna teknik har i labbmiljö uppnått dubbel så hög verkningsgrad som kiselsolceller. Anledningen till att den inte finns på marknaden ännu är att den än så länge har en väldigt kort livslängd.
Jag skulle inte bli förvånad om vi fick se perovskit på marknaden inom 5 år, men i början endast för vissa speciella tillämpningar där man har full nytta av pervoskits fördelar. För en vanlig svensk villaägare tror jag inte perovskit kommer vara ett realistiskt alternativ på 8-10 år…
- Nano-solceller: Med hjälp av nanotrådar kan man skapa solceller som mer effektivt kan fånga upp solljus genom spröt som följer solen på dess bana över himlen. Nano-tekniken är dock i sin linda och det är väldigt långt kvar innan den ens kommer finnas som ett alternativ för villaägare.
Så är det värt att vänta på att någon av de här teknikerna blir verklighet? Nja, det vore lite som att vänta med att vaccinera sig mot en allvarlig sjukdom för att det kanske kommer ett ännu bättre vaccin om 10 år. Alternativkostnaden för att vänta är för hög – du fortsätter betala dyra elräkningar varje månad.
Att jämföra olika typer av solceller
När du ska köpa solceller är det inte bara panelerna du behöver jämföra.
Visst, du bör titta på saker som garantier, toppeffekt, verkningsgrad och pris per watt när du granskar offerter.
Men den krassa verkligheten är att det inte spelar någon roll vilken solpanel du väljer, om du väljer fel leverantör. Och att jämföra leverantörer är desto svårare – alla säger ju att de är bäst!
För att hjälpa dig har vi tagit fram en guide om hur du undviker de 5 mest kritiska misstagen du kan göra när du väljer solpaneler och leverantör. Att skaffa solceller kan vara både en enkel och trygg process, om du bara vet vilka fällor du ska akta dig för.
